En lättad Kristoffers tankar

Okej, först och främst vill jag bara säga att det är slut med att publicera inlägg i tredje person. Finito. Det har inte varit roligt, inte ens litegrann.

Men nu till det väsentliga! Slutkörd och matt efter mitt Muay Thai-pass kilar jag in på ICA för att stärka mig med lite godis. Allt går som det ska. Jag går ut ur affären och slänger godispåsen i cykelkorgen och börjar trampa. Trampar ett tag och får syn på två poliser som bötfäller varsin stackars krake på cykel. "FY FAN VAD SKÖNT ATT BÅDA ÄR UPPTAGNA". Så jag drar vidare och svänger in på en annan gata. Där står såklart två snutjävlar och vevar med armarna. Lite snyggt försöker jag parera cykeln och göra en helomvändning. Då skriker den ena: "Stanna för FAN". Jag stannar. Inga konstigheter.

Fatta hur körd jag kände mig. Fast det var jag i själva verket inte. Ena snubben av dem stegade fram till mig och frågade mig om varför framlyset inte lös. -Batterierna är slut, mumlade jag. Likadant frågade han om baklyset, och mitt svar blev detsamma. -Du vet att det blir 500+500, alltså tusen spänn i böter för det där? -Ja. -Man kan ha mycket roligare för tusen spänn, det vet du? -Ja. -Jag tycker att du ska åka hem, köpa dig ett par nya batterier och gå ut på krogen för resterande 950 riksdaler, comprende? -Ja. Tack. Hej då.